
STYRGRUPPEN för Föräldraföreningen Björngårdsskolan läsår 09/10
Linda Margalef, ordf (Säl, 4-6 C)
Camilla Stenfelt, kassör (4-6 A, 4-6 B)
Annie Nelson, administrativt ansvar (Säl)
Kajsa Aronsson, info & kallelser (Rådjur, 4-6 A)
Annelie Norell (Säl)
Layla Sarac (Ren)
Ulrika Enocksson (Säl, 4-6 B)
Jennys Östergren (Frsk-klass Rå/Ren, Säl, Rådjur)
Ann Bernes (Frsk-klass)
Karolina Henke (Säl)
Maria Ermanno (Räv/Hjort)
Vill du ha kontakt med oss, maila vår ordförande:
linda.margalef@stockholmseltjanst.se
Minnesanteckningar
Björngårdsskolans Föräldraförening Öppna Möte om Citybanan 24/3-09
Närvarande Banverket:
Lars Lindholm projektledare Citybanan, Södermalm
Åsa Pensjö, informatör
Närvarande Trafikkontoret:
informatör, Mats Freij
trafikpedagog, Åsa Lindgren
Kristoffer Tengliden, trafikplanerare
Närvarande Stadshuset:
Borgarrådssekreterare Katarina Larsson (M)
Ca 40 st föräldrar
Ordf. i FF, Eva-Maria, hälsar alla välkomna till mötet genom följande
inledning:
- Vi är inte mot Citybanan, men oroade för de transporter som kommer
att gå längs med skolgården på Högbergsgatan.
- Under 2007 skrev skolans dåvarande rektor ett brev till Banverket där
hon påtalade de negativa effekter som hon såg att dessa transporter
skulle innebära för skolan.
- Våren 2008 bjöd FF in Banverket och Trafikkontoret till ett första
informationsmöte.
- Under VT 2009 har styrgruppen i FF gjort en skärmutställning för att
informera föräldrarna på skolan om beslutet kring transporterna.
- Ikväll har vi bjudit in till ett möte där föräldrarna på skolan ska
få ställa frågor till Banverket och Trafikkontoret.
- 31/3-09 träffar några ur FFs styrgrupp trafikborgaråd Ulla Hamilton
(M) för att diskutera transportvägen.
Banverkets Lars Lindholm gör en snabb presentation av projektet och
visar karta över Citybanans sträckning på Södermalm. Information kring
detta finns på
www.banverket.se/citybanan
.
Arbetet kring Mariagårdstäppan och Fatbursparken kommer att pågå mellan
2009-2014.
Under andra delen av 2009 kommer nödvändiga förstärkningar av
fastigheter att påbörjas och först under 2010 beräknas transporterna av
schaktmassan komma igång.
Trafikkontorets trafikpedagog Åsa Lindgren gör en kort sammanfattning
av det arbete som gjordes i klass 4-6 C under två veckor förra läsåret.
Där fick eleverna bla rita in sina skolvägar på kartor och skatta
trygga / otrygga platser i närområdet.
Här utbröt en diskussion varför den transportväg som valts sammanföll
med både skolväg och tydligt otrygga gator (Fatbursgatan –
Björngårdsgatan, sträckningen om man tänker sig att man går från Södra
station och in genom grinden i hörnan av skolgården).
Borgarrådssekreterare Katarina Larsson berättar att beslutet om
transportväg togs av en enig Trafiknämnd 17 juni 2008. Det var
Trafikkontorets förslag som röstades genom och det innebär alltså att
60 lastbilstransporter kommer att alternera mellan
Björngårdsgatan /
Högbergsgatan och
Fatbursgatan / Swedenborgsgatan på väg ut för vidare
transport på Rosenlundsgatan och Ringvägen.
Fördelningen kommer troligen att vara
60 % Björngårdsgatan /
Högbergsgatan och
40% Fatbursgatan / Swedenborgsgatan.
Anledningen till
detta är att Fatbursgatan kommer att vara helt uppgrävd under perioder
och då kommer lastbilarna att köra Björngårdsgatan / Högbergsgatan.
Trafikkontorets trafikplanerare Kristoffer Tengliden drog de åtgärder
de har föreslagit för att säkra trafikmiljön:
Trafikljus vid korsningen
Björngårdsgatan / Högbergsgatan.
Cykelboxar i korsningar.
Upphöjt övergångställe vid Fatbursgatan / Swedenborgsgatan. Åtgärder vid några övergångsställen till som ligger längre bort från
skolan.
Ungefär här blev diskussionen livligare och förlorade sin tydliga
struktur.
Plank vid skolgården för att minska buller och partiklar?
Det är Banverket & skolan som ska komma överens om detta.
Varför inte ta ut alla massor via spåret och tunneln ut till Söder
Mälarstrand?
Det skulle fördröja bygget med ca 3 år.
Varför inte köra alla transporter Fatbursgatan / Swedenborgsgatan?
Måste finnas framkomlighet för tunga fordon till Fatbursparken under
hela byggtiden.
Rengöring av gatan?
Banverket skriver i kontraktet med entrepenören att de ska ansvara för
rengöringen.
Blöta schaktmassorna så att de ej yr?
Erfarenheten säger att det är svårt, då de blir antingen för blöta och
rinner eller för torra och fortfarande yr.
Vad säger Utbildningsnämnden om transporterna vid skolan?
De är troligtvis inte inblandade i detta beslut. Katarina Larsson ska
kolla upp detta.
Kan nämnden ändra sitt beslut om transportväg?
Det är inte troligt.
Kring lastbilarna sades följande:
De kommer att köra med öppna flak.
Chaufförerna kommer att utbildas speciellt.
De kommer att stå "standby" vid Tanto och kallas fram vid transport.
Det kommer att vara diesellastbilar enligt de kriterier som gäller för
Sthlms miljözon.
Inga transporter mellan 7.30-8.30 då barnen kommer att gå till skolan.
Med till mötet med Trafikborgarrådet Ulla Hamilton 31/3-09 kommer vi
att ta med följande förslag:
Ändra transportväg så att den inte går brevid skolgården.
Minska transporterna Björngårdsgatan / Högbergsgatan
Att transporeterna i största utsträckning sker när barnen inte är i
skolan
Täckta massor
Helhetssyn på trafiken - minska övrig trafik på Högbergsgatan under
tiden så att det ej blir en ökning
Utbildningsnämndens syn
Vid pennan
KAJSA ARONSSON
Föreläsning om Olweusprogrammet med Ann Collste
Ann Collste började med att berätta om bakgrunden till Olweusprogrammet. 2006 kom en ny lag; Barn och elevskyddslagen och i och med det var alla skolor skyldiga att upprätta en sk likabehandlingsplan. Barn och ungdomar som blivit utsatta för mobbning och kränkningar kunde nu också begära skadestånd om skolan inte hade följt lagen där det står att skolan har en skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Svensken Dan Olweus är pionjär inom systematisk forskning kring mobbning. Han är verksam vid universitetet i Bergen och han utvecklade utifrån sina slutsatser och forskning arbetssättet och metoderna som finns i Olweusprogrammet.
Forskningen berättar att mobbaren – om det är frågan om en kille - ofta är fysisk stark och har en positiv inställning till våld kombinerat med lite medkänsla. Det är ofta barn som är aggressiva, impulsiva, har svårt att följa regler och har en positiv självbild. Dessa barn är populära som genomsnittseleven och är normalpresterarande.
De som blir mobbade delades in i två huvudgrupper; de passiva offren (känsliga, få vänner, lättare för att umgås med vuxna, negativ självuppfatnning) och de provocerande offren ( klumpiga, impulsiva, omogna, ibland hyperaktiva, mobbar själv svagare offer, kan vara aktivt ogillade av de vuxna).
Olweus har också forskat kring vad som sker med de barnen som har varit utsatta för mobbning (mycker högre förekomst av depressioner och ångest) och de som har varit mobbare (fyra gånger så hög risk för att bli kriminella). Han kom också fram till att många av skolornas åtgärder mot mobbningen istället fick motsatt effekt och ökade mobbningen. Antimobbningsarbete som inte fungerar ger en negativ bild av att det inte går att motarbeta mobbning.
Olweusprogrammet syfte är att utveckla en skolmiljö där samtliga vuxna tar det fulla ansvaret för att eleverna ska känna sig trygga och inte bli kränkta. Arbetsättet går ut på att skolan utbildar instruktörer som sedan sprider och förankrar metoden bland, personal, elever och föräldrar. Införandeperioden sträcker sig över 18 månader och rektor har en mycket viktig roll i det arbetet.
Två personalmöten om mobbning varje år.
Regelbundna studie- och handledningsmöten i grupperna minst en gång per termin.
Skolan för vidare kunskapen till ny personal och skaffar rutiner för det.
Skolan tar fram skrivna aktiviteter för eleverna i varje årskurs.
Mobbningsenkäten genomförs varje år!
En ny rastvaktsplan utarbetas
Rutiner för möten med föräldrar kring det sociala klimatet utarbetas.
Otänkbart med noll mobbning,
men nolltolerans mot mobbning!!
Olweusprogrammet skiljer sig från andra antimobbningsmetoder genom att lägga en stor vikt vid det förebyggande arbetet.
Mätbara effekter efter införandet av Olweusprogrammet:
Mobbningen minskar med 30-60%
Antisocialt beteende minskar generellt snatteri, skolk, vandalisering . Skapar följande effekt för personalen:mer gemensamt ansvar för eleverna bättre kommunikation med varandra.
Klassens sociala klimat förbättras bättre ordning, positiv kamratanda, trivseln ökar, positiv inställning till skolan och skolarbetet ger bäst och snabbast effekt i år 3-6.
Genom årliga mycket utförliga anonyma enkäter till barnen får personalen en tydlig bild av var eleverna har blivit mobbade, hur kränkningarna har skett och om de har berättat för någon annan om det som har skett.
Under kvällen kom frågor upp om det finns någon kunskap kring om åldersintegrerad verksamhet påverkar arbetetet med genomgripnade antimobbningsprogram. Frågan kom upp då Ann beskrev det viktiga arbetet med gruppkänslan i klassen.
Rektor Britt-Marie frick också frågor kring skolans arbete i dessa frågor och deklarerade tydligt att det behövs en samsyn och gemensamt förhållningssätt kring antimobbningsarbetet.
Det finns mycket att läsa om Olweusprogrammet och mobbning på nätet. Jag VB Ann Collstes tips på länkar.
Jag har även hela hennes powerpointpresentationom någon är intresserad av att ta del av den. Mailar inte ut den till alla då den var så stor.
Läs mer:
www.jenninger.se
www.olweus.se
www.clemson.edu/olweus
www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_ inflytande/vardegrund_likabehandling/mobbning/ kartlaggning/
www.fhi.se/templates/fhischoolPage_8316.aspx
Vid pennan
Sthlm 10/10-08
Kajsa Aronsson
sekreterare FF Björngårdsskolan
Ger dig inblick i vad som händer
Föräldraföreningen på Björngårdsskolan har under många år verkat inom skolan. Genom att som förälder engagera sig i föreningen får man en bra inblick i vad som händer på skolan, men också inom stadsdelen i övrigt och skolvärlden som helhet.
Kom på våra öppna möten!
Vår verksamhet består av öppna möten varje månad där du har möjlighet att diskutera viktiga frågor med andra föräldrar och där skolledningen alltid finns representerad.
Till dessa möten är alla föräldrar hjärtligt välkomna, med en allra särskild önskan om att klassföräldrar från varje klass kommer.
Var finns mer information?
Protokollen från dessa möten och annan information finns på Föräldraföreningens anslagstavla längst ner i A-trapphuset och här på hemsidan hittar du mötesdagarna och styrelseledamöterna. Du får också gärna maila din
e-postadress till föreningens sekreterare kajsa@kajsaaronsson.se så får du kallelse och protokoll skickat till dig.
Exempel på vad Föräldraföreningen gör
Enligt Skolverkets riktlinjer är ju skolans möjlighet att be föräldrarna om ekonomiskt bidrag för att genomföra aktiviteter utanför skolan, starkt begränsad. Föräldraföreningen har genom ett engagerat arbete tillsammans med barn, föräldrar och lärare kunnat lämna bidrag genom åren för att finansiera olika inköp och aktiviteter som fotbollsplanen, frukt och fika till Björnspårsdagen ooch Öppet Hus.
För att kunna fortsätta stötta eleverna på detta sätt behöver vi frivilliga krafter som engagerar sig i Föräldraföreningen och dess styrelse.
Vad kostar det?
Det kostar 100:- / år för en familj att vara medlem i föräldraföreningen. Det betalas via plusgiro till 934750-1.
Du behövs
Skolans värld är föränderlig och i dagstidningarna kan vi varje dag läsa om skolan och skolfrågor. Föräldraföreningen är ett alldeles utmärkt sätt att engagera sig i vad som händer i och med den miljö som våra barn spenderar en stor del av sin vakna tid i. Utvecklingen i skolans värld går snabbt - vänta därför inte på att engagera dig. För att kunna fortsätta ha en god och omväxlande undervisning och miljö på Björngårdsskolan kan det kanske vara just din hjälp som behövs.
Tveka inte – anmäl ditt intresse till någon av oss i styrelsen och kom på Föräldraföreningsmötena
Vi ses!!
![]()